Hur jävla orättvist är inte livet.. bara i år har så många lämnat oss och under de senaste 5 åren kan jag räkna fler än på mina tio fingrar.. och mer så av dem man hör runt om i sin närhet. Denna jävla cancer. Går inte en dag utan att veta att någon nära kämpar, eller så många nära som har kämpat och antingen klarat det eller som nu inte längre behöver ha ont men som kämpade så mycket som möjligt. Fina mormor väntar på besked och vän till familjen, eller ännu närmre pappa, somna in igår. Fina vänner till oss kämpar och andra lever det sista och vi alla nära och kära får sörja. Det är inte rättvist. Inget är rättvist och alla har det inte lätt...