det blir nog inget med att dygna.
är för jävla utmattad för det.
jag ödslar fortfarande mina tårar på dig.
att det fanns så mycket att få ut
det visste jag inte!
jag kommer alltid minnas orden "kanske i framtiden"
om du ser tillbaka så kommer jag alltid finnas där.
jag saknar dig, det gör så jävla ont fortfarande.
sånt är livet & det är för jävligt
ont gör det, man blir sårad, det finns glada stunder
& jag kommer alltid att minnas den tid jag var som
lyckligast.
kommer jag någonsin få uppleva den sorts lycka igen?
ett brustet hjärta som tar tid att läka.
tårarna rinner.